Att köpa häst från Kullatorp

…är glädje, kärlek, kvalitet och ansvar. Vi älskar våra hästar djupt och är mycket stolta över den yttersta omsorg vi varje dag kämpar för att kunna erbjuda våra hästar. Och vi är stolta över den höga avelskvalitet som vi kan erbjuda Dig som kund. Vi har stora krav på oss själva som uppfödare och känner en djup glädje i att aldrig slå oss till ro utan ständigt utveckla såväl avel som kommunikation, hästnytta och kundnytta.

Att köpa häst från oss förpliktigar även för Dig. Vi har genom åren lärt oss att också ställa tydliga krav på våra kunder. Vi föder upp kvalitet och vi vill lämna över till fortsatt kvalitetsutveckling. Från våra händer till dina!

Följ med oss på den här sidan och se vad det innebär att köpa ett Arabisk Fullblod från Kullatorp.

Våra värderingar och våra mål

Som uppfödare har vi tagit över naturens naturliga urvalsprocess; vi väljer vilka individer och gener som ska få bära den Arabiska Fullblodsrasen in i framtiden. Det ger oss som uppfödare ett stort ansvar. Det måste vara grundläggande etik för varje uppfödare att utifrån all känd kunskap endast avla på det som är friskt; för rasens långsiktiga överlevnad och av medkänsla för individen.

Vårt avelsmål är att skapa stjärnor; gärna de starkast lysande. Precis som inom andra områden – sport, konst, vetenskap – har varje tid sina stjärnor och ”gudar” som höjer sig över mängden. Att få vara med och forma sådana stjärnor i vår tid är vår strävan och utmaning.

Våra mål att nå stjärnorna är drivande, men hur och på vilket sätt vi når målen är för oss helt avgörande. Ingen seger är värd att kallas seger som bygger på tvång, bestraffning och lidande. En verklig seger kan aldrig nås på bekostnad av ett djurs rätt till respekt för sin särart och sina naturliga behov.

Stallmiljö

Vi lägger stor vikt vid att det ska vara vackert för oss människor och rent och skönt för våra hästar. Att det är vackert är kanske inte det allra viktigaste för hästarna, men människan blir glad av omsorgsfull skönhet och det smittar av sig på våra fyrbenta vänner.

Paradstallet, vårt huvustall,  rymmer åtta boxar. Vår princip är att inte ha galler mellan boxarna eftersom hästen av naturen är ett flockdjur. I det Arabiska Fullblodets ådror flyter minnen från en svunnen tid då hästarna levde tätt med människan i tält.

Boxarna är  murade i gammalt, återvunnet tegel och de mässingsbeslagna dörrarna är av körsbärsträ. Vi har öppet ända upp i nock, vilket ger en höjd på 8 meter. Luften är därför alltid frisk och fräsch. På stallgången har vi vacker ”ökensand” som lyser upp och knastrar hemtrevligt under hästarnas hovar.

Under sommaren står våra hästar på spån och under vintern har vi tjocka, härliga och varma halmbäddar.

I skötrummet trivs vi allra bäst; tänder några ljus som flyter säkert i vatten, sätter på lite opera eller vad vi känner för och sköter om våra vänner. Den vardagliga skötseln vill vi göra rolig och skön för både häst och människa.

Medelhavsstallet består av två rymliga boxar och ett solarium. För de äldre stona och för våra hästar i intensiv träning är det välgörande med en massage i solariet.

Våra fölningar sker i ”BB” som består av två mycket rymliga boxar i en stallavdelning som kan hållas varm och skön under tidig vårvinter. Övervakningskameror är en självklarhet.

Da Vinci-stallet har fått sitt namn för det förtrollande ljus som strilar in under eftermiddag och kväll; ett varmt guldljus som i en annan tid skulle ha kunnat vara en inspirationskälla för Leonardo da Vincis måleri. Da Vinci består av ett stort rum där sto med föl kan njuta av den tidiga vårsolen, konvalescenten kan läkas och som under vintern är ”ungdomsrum” för de avskiljda fölen.

Vackra omgivningar och generösa hagar

Kullatorp ligger inbäddat i en paradismiljö som vi lägger stor omsorg i att vårda och utveckla. Allt vill vi ska vara välskött och blomstra! 

Sommarhagarna är stora och kuperade och vi sätter flocken regelbundet i rörelse och leker med över de böljande kullarna i full galopp. Det är ju viktigt för det unga fölet att redan från starten tänja sin lung- och hjärtkapacitet.
Vi har tre sommarhagar som alla i minst en vinkel tycks sakna staket. Det är en tanke vi har att försöka ge våra hästar en känsla av viddernas frihet. Drömmen vore naturligtvis en egen ö utan några staket alls …

Våra unghingstar går tillsammans så länge det är möjligt; det vill säga tills att deras ganska våldsamma lekar och övningar övergår i ren kamp och positionering. Det kan ske över en natt och tidpunkten är helt individuell. En dag så är det helt enkelt bara slut på leken och den unge har blivit hingst.

Vinterhagarna är också de mycket stora. Vi har en generös gemensam vinterhage för alla ston i alla åldrar. Ung och gammal tillsammans. Hästar är flockdjur och de ska naturligtvis få vara tillsammans och leva sitt naturliga liv så långt det står i vår makt

Frisk avel

Det går en knivskarp linje mellan att ”para” hästar och att vara professionell uppfödare med en mål- och visionsstyrd avelsplan. Para hästar kan vem som helst. Avel handlar naturligtvis om något helt annat.
Det handlar om målmedvetet avelsarbete utifrån olika kvalitativa kriterier för att försöka nå olika drömbilder av den perfekta araben; vare sig vi föder upp för show, galopp, distans, dressyr eller allround.

Det är det som det hela handlar om; den perfekta araben utifrån våra olika målbilder och olika värderingar.

MEN, det finns något som vi ovillkorligen har gemensamt oberoende avelsinriktning. Vi delar alla samma stora avelsansvar att, utifrån den samlade kunskap som idag finns, sträva efter att endast ge liv åt friska och funktionsstarka individer.
Det är vår förbaskade plikt som uppfödare. Och ditt ansvar som köpare att köpa sunt … även om det kan svida lite och ibland väldigt mycket mer i plånboken!

Våra veterinärmedicinska avelslöften

Ostechondros
Varje hästras har sina svagheter. Det Arabiska Fullblodet verkar idag vara  överrepresenterat när det gäller cystor i knän. Forskning och veterinärmedicin är enig om att denna form av ostechondros är ärftlig även om ärftlighetsgraden ännu tycks svår att fastställa. I väntan på ny och fördjupad forskning låter vi idag röntga samtliga hästar, både ston och hingstar, innan de sätts in i avel.

Vid två års ålder anses skelettet vara väl förbenat och tillräckligt utvecklat för att kunna konstatera om hästen är drabbad av ärftlig ostechondros eller inte.

MEN en hästindivid med cystor har också ett värde och en plats i människans värld. Beroende på storlek och cystans placering kan det vara fullt möjligt att hästen inte påverkas i sin rörlighet eller på annat sätt, utan kan leva ett helt och fullt friskt liv. Cysta betyder definitivt inte död och avlivning med automatik. Men in i aveln ska de inte.

CA – Cerebellar Abiotrophy
CA är en ärftlig neurologisk sjukdom som idag kan identifieras genom DNA-test. Det handlar om ett recessivt anlag vilket betyder att både hingst och sto måste vara bärare för att avkomman ska drabbas. Med den samlade kunskap som nu finns internationellt så ska inget CA-drabbat föl födas 2011. 

Att bära på ett recessivt anlag är INTE en sjukdom utan en uppmaning att ta genetisk hänsyn i avelsarbetet. Du som ny uppfödare ska inte vara rädd för att köpa/använda en CA-bärare. Det du ska förvissa dig om är att inte två CA-bärare möts i ditt avelsprogram. Då riskerar du att ge liv åt ett CA-drabbat föl.

Harmoni och naturlighet i avel och träning

En hästs framtida hälsa och hållbarhet grundläggs redan i uppfödning och hanteringen av stoet som ska bära och fostra fölet. Våra ston är för oss inte bara avelsston som ska producera föl. De är alla stjärnor eller stjärnämnen inom show och/eller annan performance. Stona har ett eget unikt värde och tränas regelbundet utifrån sina olika förutsättningar och får individuellt anpassad omsorg.

Respektfull betäckning

Vid betäckningen är vi noga med att aldrig forcera eller tvinga stoet; vi använder vare sig tvingande medel, linor eller andra tvångsmetoder. Stoet ska känna glädje och tillit och det kan ibland ta flera år innan ett sto med tidigare traumatiska upplevelser vågar lita på människa och hingst.

Vi tar den tiden för det finns alltid en orsak bakom en hästs rädsla och den går vi till botten med. Ett sto utan grundläggande tillit till människan överför denna misstro till sitt nyfödda föl och föl tar i hög grad efter sina mödrar.
Stoet får i den begynnande brunsten stå i boxen bredvid den betäckande hingsten så att de kan bekanta sig med varandra.

Alla Kullatorps ston får sitt första föl genom naturlig betäckning. Aldrig att vi låter seminera ett ungt sto som inte haft föl. Det är vår värdering att det är en ”hästlig” rättighet att få vara med om den naturliga fortplantningen naturellt.
Det dräktiga stoet rids eller aktiveras på annat sätt långt in i dräktigheten för att vidmakthålla muskelstyrka och kondition inför den påfrestande fölningen.

Stoet är ”huvudpersonen” vid fölningen

Fölningen är det lilla fölets första möte med människan och redan här grundläggs en tillit; kärleksfulla och erfarna människohänder lotsar den nya familje- och flockmedlemmen in i människans värld.

Jag är personligen alltid närvarande vid fölningen och våra ston känner en stor trygghet i att vi finns till hands; några av dem lägger sig inte ner för att föda innan de ser att jag är på plats. Vi hjälper alla våra ston med förlossningen så att de slipper kämpa så hårt. Det är min mening att det i modern tid måste finnas ”smärtlindring” även för hästar som föder. Våra ston uppskattar det i alla fall och det sparar deras krafter som de istället kan lägga på sitt nyfödda föl.

Direkt när vi säkerställt att fölet är i god kondition så ägnar vi all uppmärksamhet till stoet. Det är hon som gjort jobbet och det är hon som ska ta hand om vårt gemensamma framtidshopp. Alla ston ligger idag kvar i den tjocka sköna halmen tills att de av oss har serverats den berömda ”häxbrygden” som är en hel hink ljummen och välsmakande energikick. Vi berömmer, klappar och kelar med vårt duktiga sto som förnöjsamt sörplar i sig allt gott. När ”huvudpersonen” återfått sina krafter tar hon med visad glädje hand om sitt lilla nyfödda föl. Hon njuter av vår närvaro där vi tysta sitter nersjunkna i den väldoftande halmen utefter boxväggarna och njuter av det framväxande bandet mellan sto och föl.

Första tiden: äta, sova, skutta…och sola

Ofta föds föl så tidigt på våren att det är för kallt och blött att låta dem vara ute hela dagarna. Det nyfödda fölet behöver ligga och vila mycket samtidigt som det måste få stärka sin motorik och sina ben ute på inte alltför mjukt underlag och skutta och hoppa så att mage och tarmsystem stimuleras. På vår gårdsplan har vi byggt en korall med fast stenmjölsunderlag, där sto och föl rastas minstfyra gånger per dag den första tiden.

Så snart de är mogna för det flyttar de in i da Vinci där flera ston med föl kan bo samtidigt. De ston som får flytta in här har en god relation sinsemellan och de kan ligga i varm skön halm och njuta den första vårsolen som lyser in genom en väldig port.  Vi har även ett par ston som föredrar att få vara ensamma med sina föl den första tiden…och då får de det.

Rätt avvägning av foder

Rätt foder är avgörande för såväl hälsa som välbefinnande. Hästen är en gräsätare och vi kompromissar aldrig med kvalitén på vårt grovfoder. Det dräktiga stoet kräver under högdräktigheten mer protein och mineraler för att fölet ska födas starkt och välutvecklat. Under digivningen behöver stoet dubbelt så mycket energi som för sitt eget underhåll och även proteinbehovet är mycket stort.

Hovvård var fjärde vecka

Starka, bra ben är en grundförutsättning för det lilla fölets framtida liv. Vi verkar/klipper/putsar fölens hovar var 4:e vecka så att de står rätt på sina hovar (även under betesperioden). På så sätt lär sig också fölet direkt att acceptera att man lyfter benen på dem.

Lång tid med mamma-varsam avskiljning

Fölen får gå med sina mödrar ända upp till åtta månader beroende på om stoet är dräktigt igen. Det är vår mening att sto och föl ska ha en lång tid tillsammans. Avskiljningen genomför vi stegvis under ett par månaders tid, vilket gör att det blir odramatiskt och nästan naturligt.

Avskiljningen påbörjas i vårt Paradstall genom att två föl under nätterna får bo tillsammans i samma box med sin respektive mamma på var sida. Sto och föl kan ha kontakt över boxkanten, men fölet kan inte dia under natten. På morgonen släpps sto och föl samman igen och går tillsammans ut i hagarna. Detta pågår under någon månads tid och trappas stegvis upp genom att stona får gå på promenad och de två fölen får stanna inne tillsammans. De båda fölen söker alltmer trygghet i varandra och det är vår erfarenhet att de båda senare i livet alltid kommer att ha ett särskilt band till varandra.

En dag cirka en och en halv till två månader senare är plötsligt dagen kommen då det är moget för att sto och föl att för en tid går skilda vägar. De två stona går till flocken och de båda fölen går tillsammans med ett äldre sto utan eget föl i en hage så långt ifrån stona som möjligt. Redan efter två till fyra timmar har sto och föl sluta ropa efter varandra, mycket beroende på att åtminstone ett av stona har varit med tidigare och vet att allt är ok. Vi är noga med att mjölka ur stoet lite lätt under dessa timmar så att hon inte känner fysiskt obehag och ropar efter sitt föl att dia. Vi är också noga med att sysselsätta fölen dessa första kritiska timmar och att ge dem extra gott att "tröstäta".

Ungefär en månad efter att sto och föl avskiljts släpper vi dem samman igen i den stora flocken. Vilken glädje! Och först nu blir fölen till unghästar. De springer fram till sina mödrar, några försöker dia men stoet säger ifrån och plötsligt är allt annorlunda. Unghästen hittar sin roll och börjar snart beta i närheten av sin mor.

Inga föl från Kullatorp lämnar oss innan hela denna process är genomförd. Det är en grundtrygghet som varje individ från oss ska ha med sig. Det lägger också grunden för kommande tillitsfull kommunikation och glad samvaro med människan.

Tillsammans med Läromästaren

De avskiljda unghästarna lever i en liten flock tillsammans med ett äldre sto eller en valack som ger trygghet och lite fostran. De bor nu i ”da Vinci”, det rum som de lekte i som föl, vilket ger igenkänningens trygghet. De binds vid väggen vid varje måltid och lär sig på detta sätt att det är något positivt att bli bunden. De vistas ute varje dag och leker och härjar sig trötta. Regelbundet får de komma upp i paddocken var för sig och leka med oss människor och börja vänja sig vid att göra saker utan sin flock.

Att få växa utifrån sina behov

Första levnadsåret har unghästen stort behov att få ligga ner och vila efter sina vilda upptåg. Den växer intensivt och behöver energi och proteinrikt foder. Om unghästen får för lite protein kan den naturligtvis inte utveckla muskulatur, skelett och senor på ett önskvärt sätt. Och när den vuxit upp håller den inte för ett naturligt hästliv där hjärta, hjärna och muskler inget annat vill än springa och låta blodet pumpa. Den växande individen behöver också noga avvägt kalcium och fosfor för att bygga upp skelett och starka hovar.

Ett motsvarande problem men ”åt andra hållet” är de som medvetet forcerar fram en tillväxt av den unga individen så att den redan som 1-åring ska se ut som en vuxen häst i miniatyr för att på så sätt öka sina chanser att vinna i utställningssammanhang. Detta är förödande för den unga hästen och självfallet för dess hållbarhet i vuxen ålder. Detta tar vi starkt avstånd ifrån.

Våra 1-åringar är väldigt unga och vi vinner sällan i utställning med en 1-åring. Ett av flera exempel är Elysion som kom sist som 1-åring och blev klassvinnare och Champion som 3-åring! Inte bara aveln utan också prestationerna ska skynda långsamt. Var sak har sin tid. Vårt mål är att våra hästar vid 10-15 års ålder ska blomstra ut i sin fulla prakt och kapacitet.

Aldrig longering som konditionsträning

Våra unga hästar konditionstränas endast på raka spår, aldrig på volt, för att undvika förslitningsskador på de växande benen. 1-åringar som ska tränas för visning kan vara handhäst vid sidan av ett äldre sto. På så sätt lär sig den unga individen att följa vid sidan, kommer ut i ”stora världen” och får vänja sig vid att gå över stock och sten. Långa promenader vid handen ingår också i våra unghästars vardag. Löshoppning och tömkörning när de blivit lite äldre.

Alltid söka mer kunskap

Vår idé är att ständigt söka djupare kunskap om hästens natur och kommunikation. Att lära oss förstå och tala hästens språk i grunden driver oss.
Vi har funnit en mycket god förebild i Monty Roberts. Han har ägnat hela sitt liv åt att förstå vad som gör att hästen frivilligt väljer dig som sin ledare och vad som hindrar dig att nå fram till total tillit.

För några år sedan hade vi glädjen att hälsa Monty välkommen som gäst till Kullatorp. Hans mission att göra världen till en bättre plats för hästar och människor tar vi vidare in i 2010-talet! Tack Monty för att du ger röst åt alla världens missförstådda hästar och visar på alternativ till våld och bestraffning.

Nätverk av kompetens

När du köper en häst från Kullatorp innebär det att du även får tillgång till vårt nätverk av kompetens; veterinärer, hovslagare, ridlärare, tränare, handlers, transportörer, fotografer, proffs på blodslinjer m fl.
Vi erbjuder våra kunder inridning av sin Kullatorphäst och avkommor till Kullatorphästar. Vår stallchef Hanna Persson är utbildad hippolog, har arbetat som ridlärare, tränat och tävlat dressyr och hoppning i Tyskland.

Du är alltid välkommen

Som ägare till en Kullatorphäst är du varmt välkommen med dina frågor. Vi månar om hästarna och vi finns alltid i bakgrunden som stöd. Om du har ambitioner att börja med avel så delar vi gärna med oss av våra erfarenheter. Det behövs fler små och större stuterier med höga ambitioner för det Arabiska Fullblodet.
 


 

Svenska